I dag skriver vi om privatekonomiska frågor så som självrättelse, gymnasievalet, arbete och sparande. Vad är egentligen frivillig rättelse och varför är detta så viktigt – både för enskilda och för staten? Och hur påverkar ens gymnasieval ens framtida ekonomi? Och varför är det viktigt att lära sig spara redan som ung?
I DN kan vi läsa om hur banker i Schweiz kastar ut svenskar som skattefuskar, ett land som tidigare varit skatteparadiset i toppen för många välbärgade svenskar. Men nu har flera banker skrivit under informationsutbytesavtal med Sverige och det gör dels att många väljer att flytta hem sina tillgångar men också göra en frivillig rättelse. De som frivilligt deklarerar sina pengar som är gömda slipper nämligen straffskatt och därmed stormar det in självrättelser in till Skatteverket, som givetvis underlättas i sitt arbete när de slipper granska och leta. Ett stort plus med ändrade regler i Schweiz och inflödet av pengar till svenska banker är att deklarationerna gett statskassan närmare 1,3 miljarder kronor i intäkter. Det är alltså väldigt nyttigt för samhället i stort att dessa gömda tillgångar beskattas.
Men om man nu inte har ärvd förmögenhet eller andra tillgångar upp över sina öron så kan det vara intressant att läsa i en artikel i SvD att det strukturellt är gymnasievalet som avgör ens privatekonomi. Sedan är det viktigt att förstå att det är väldigt svårt att veta vad man vill när man är 15-16 år samt att man då också påverkas av sin socioekonomiska bakgrund och vad ens föräldrar utbildat sig till. För den som vill komma så snabbt som möjligt ut i arbete efter studenten ser topplistan på program ut som följande:
- Fordonsprogrammet 72 procent.
- Energiprogrammet 69 procent.
- Byggprogrammet 65 procent.
- Elprogrammet 52 procent.
- Industriprogrammet 51 procent.
Och för dig som vill studera vidare är de följande programmen i topp:
- International Baccalaureate (IB) 82 procent
- Naturvetenskapsprogrammet (NA) 77 procent
- Samhällsvetenskapsprogrammet (Sam) 58 procent
- Waldorf 57 procent
- Teknikprogrammet 56 procent
Det visar på att gymnasievalet är viktigare än vad man kanske tror eller minns själv, så avlägset som det kan kännas för en vuxen person. Men det känns stort och nervöst för många unga niondeklassare så att våga vägleda och svara på frågor är nog så viktigt för deras framtid.
Kunskap om sparande inte självklart för alla
I GP kan vi vidare läsa att många ungdomar (alla) vill ha råd med sina drömmar men att alla inte har lika stor kunskap om hur man faktiskt sparar. Kanske bör fler bli utbildade i privatekonomi tidigare, i både högstadiet och gymnasiet så att detta inte bara tillkommer de som får kunskapen med sig hemifrån. Har en elev högutbildade föräldrar är det större sannolikhet att denna vet med sig hur en ska tänka kring sparande och privatekonomi vilket givetvis gör det till en klassfråga.
Ja det är inte så lätt att veta hur man ska tänka och särskilt svårt är det kanske om en kommer från hemförhållanden där sparande inte har något utrymme, av olika skäl. Men det kanske är så att det är fler svenskar ur olika samhällsklasser som lär sig spara och i framtiden också har pengar på konton som skapar ett mer dynamiskt men även rättvist samhälle.
